Trött
Nu har jag äntligen fått tillbaka min dator efter ca 3 månader om inte mer. Den laggar fortfarande lite men älskar ändå den:) datan är återställt så har ingenting kvar... bull! Men har verkligen längtat efter min älskade laptop. Idag fick jag en lång sovmorgon. Sov till 1 tider, skönt. Emma kom till mig och sedan var vi och träffade Alec en stund. Vi körde till hoterup och träffade Linus och gick säkert 8 km med hand hund. Hihi. Jag och Emma kolalde på Komisarien och havet, det slutade då ca elva och då stack jag hemmåt. I nyheterna träffade vi också Alex en stund som hade färgat håret brunt. snyggt!
Jag vet inte vad jag ska säga, det känns tomt men ändå inte. Allt känns så ledsamt, så sorgset.. Men på ett sätt känns allt så oehört bra. Jag vet att vi glidit ifrån varandra som jag sa, men det känns ändå inte rätt att ha det såhär. Allt vi gjort tillsammans, alla minnen, allt sjukt? Jag vet att du inte är samma person längre, du har mognat, blivit mer vuxen. Klart det är bra, men du är ändå inte gammla lilla lina som va en sån busig liten flicka. Detta låter sjukt mesigt men så är det jag tänker iallfall. På lektionerna känns allt så himla ensamt! När jag sitter där och kollar på dig och Emelie när ni sitter och skrattar och viskar och berättar massa saker för varandra och har allmänt roligt, så tänker jag bara: det var du och jag innan, det var du och jag som satt där och gjorde allt det dära som du och Emelie gör nu, har jag blivit ersätt?. Detta är inget jag skriver för att bli "vän" igen om alla tror det. Vill bara få ut mina känslor någon stans. Jag menar sommaren. Jag vet det var skitta och dumma saker vi gjorde, och jag vet att du ångrar allt det dära, jag med. Men ändå hade vi så kul tillsammans, på ängen. ' vad hade du gjort om en igelborste hade kommit krypande här? ' - ' hahahahahaha jag hade börjat borsta håret med den '. Det är bara sånt allmänt skoj och sjukt. Men vi har faktist inte bara hållt på med dumma saker osv. Vi har haft jävligt många roliga positiva minnen, jägers (haha fjortisstället), bohuslän, fester, och allt det dära, skolan och massa annat. Jag saknar dig Lina det kan jag erkänna här in för alla. Och jag älskar dig så himla mycket. Vi är inte als samma längre. Men jag har faktiskt börjat skärpa mig och tagit tag i mitt liv som du sagt till mig. Jag vill egentligen inte förlora dig. En vän jag har vaht sen 5 års ålders. Jag tänker på dig ofta bara så du vet..
